Det är lätt att, som vi gör när det händer en katastrof långt ifrån oss där ingen vi känner är inblandad, vända ryggen åt det här problemet. Det är så långt bort och vi ser sällan konsekvenserna som uppstår på grund av skövlingen. De flesta av oss vet att skövlingen existerar och att det är dåligt men har svårt att förklara exakt varför och förstår kanske inte hur illa läget faktiskt är och att det förvärras för varje dag som går förbi.
Kanske tror vi att någon annan tar tag i problemet, vi har ju så mycket annat att tänka på inte kan folk förvänta sig att vi ska bry oss om det här också?
Jo, det kan folk förvänta sig, eller i alla fall hoppas på. För att ignorera problemet gör inte att det försvinner. Det gör däremot att du försvinner, om kanske så lite som 50-60 år. Om inte annat så är det våra barn eller våra barnbarn som drabbas och vart finns hedern i det? Vi kan göra något åt det här problemet, det är ytterst tveksamt att det kommer finnas tillräckligt mycket tid för dem att göra det. Är vi så egoistiska, så kortsiktiga?
Som jag tog upp i förra inlägget tror folk att individen inte kan göra någon skillnad. Det är falskt, förutom att små initiativ för att rädda miljön ändå hjälper till så kan man också övertyga andra att göra något och sen kan den övertyga någon osv. Just nu är de folket som aktivt arbetar med den här frågan och våran planets överlevnad en minoritet. Om du inte känner att du kan ansluta dig till dem så kan du ändå hjälpa dem genom bidrag och liknande. Alla kan göra skillnad.
Har inte enskilda människor ändrat världen, for better or worse, förut? Gandhi, Hitler, Stalin, Cristopher Colombus, Albert Einstein, Thomas Edison, Leonardo Da Vinci, George Bush, Osama bin Laden, Picasso, Shakespear, Elvis Presley, Martin Luther king, den andra Martin Luther, alla olika påvar genom tiderna, Oprah Winfrey, Dr Phil, Isaac Newton, Walt Disney, Bill Gates, Steve Jobs, Napoleon, Sigmund Freud och många, många fler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar